Från fabriksgolv under krigstid till dagens öppna kontorslandskap har musikens närvaro på arbetsplatsen varit en ständig följeslagare, och en källa till debatt. Många av oss har nog egna erfarenheter av hur en favoritlåt kan lyfta humöret under en seg eftermiddag, eller hur kollegans musiksmak genom hörlurarna blir ett oönskat störningsmoment. Men bortom personliga preferenser, vad säger egentligen forskningen om hur musik faktiskt påverkar vår förmåga att prestera och vara produktiva på jobbet? Svaret är långt ifrån enkelt och rymmer en fascinerande komplexitet som beror på allt från arbetsuppgiftens natur till vår egen personlighet.

Musikens dubbla roller på jobbet

Historiska rötter och tidiga insikter

Historiskt sett har tron på musikens produktivitetshöjande effekter varit stark. Ett klassiskt exempel är det brittiska radioprogrammet ’Music While You Work’, som sändes under andra världskriget med syftet att öka produktionstakten i fabrikerna. Rapporter talade om produktionsökningar på upp till 15 procent, och programmet blev så populärt att BBC fortsatte sändningarna i 22 år efter krigsslutet. Även i Sverige fanns liknande initiativ, som Sveriges Radios program ’Musik under arbetet’ som sändes mellan 1946 och 1966 för att stimulera arbetsinsatsen. Redan 1937 visade amerikanska studier att musik på arbetsplatsen kunde minska sjukfrånvaron. Denna historiska användning speglar en intuition om att musik kan motivera och underlätta arbete, särskilt av mer repetitiv karaktär. Studier har också visat att musik med högre tempo kan vara särskilt effektiv för att motverka ’dippen’ före lunch, en tidpunkt runt 11:20 då energinivåerna ofta sjunker.

Forskningens nyanserade bild och uppgiftens betydelse

Samtidigt visar modernare forskning en betydligt mer nyanserad bild. Medan musik onekligen kan förbättra humöret och göra monotona uppgifter mer uthärdliga, finns det starka indikationer på att den kan vara direkt skadlig för uppgifter som kräver hög koncentration, inlärning och kreativ problemlösning. En uppmärksammad studie från Högskolan i Gävle visade att deltagare presterade sämre på kreativa uppgifter när de lyssnade på musik jämfört med tystnad, oavsett musikgenre. Resultaten visade att musik med sångtexter var mest störande, men även instrumental musik hade en negativ effekt jämfört med tystnad. Detta utmanar den utbredda uppfattningen att musik generellt är en produktivitetsboost och pekar istället på att effekten är starkt beroende av arbetsuppgiftens natur. För komplexa kognitiva processer, som läsförståelse eller problemlösning, verkar tystnad vara att föredra enligt denna Gävle-studie. Studier har även visat att musik kan försämra prestationer i uppgifter som kräver arbetsminne och till och med försvåra kommunikation och förlänga operationstider inom kirurgi.

Hur musik påverkar oss psykologiskt

Sångtexter och kognitiv belastning

Varför kan då musik, som ofta upplevs som njutbar, försämra vår prestation vid vissa uppgifter? En viktig faktor är musikens innehåll, särskilt förekomsten av sångtexter. Forskning publicerad i Applied Acoustics visar att förståeligt tal är en av de mest potenta distraktionerna i kontorsmiljöer. Hjärnan har en tendens att automatiskt bearbeta språk, och även om vi inte aktivt lyssnar på sångtexterna, stjäl denna omedvetna bearbetning värdefulla kognitiva resurser från den primära arbetsuppgiften. Det kan liknas vid att försöka föra ett samtal samtidigt som någon annan pratar. Detta gäller särskilt för uppgifter som i sig involverar språklig bearbetning, som att läsa, skriva eller programmera. Instrumental musik anses därför ofta vara ett mindre störande alternativ, även om Gävle-studien som nämnts indikerade att även den kunde ha negativa effekter på just kreativitet.

Personlighetens och ljudkänslighetens roll

Individuella skillnader spelar också en stor roll för hur vi påverkas av musik på jobbet. Vår personlighet, särskilt var vi befinner oss på skalan mellan introversion och extroversion, påverkar hur vi reagerar på extern stimulans. Enligt resonemang i The Conversation tenderar introverta personer att ha en högre naturlig nivå av mental aktivering och kan därför lättare bli överstimulerade av musik, vilket leder till sämre prestation. Extroverta, som har en lägre grundnivå av aktivering, kan å andra sidan behöva mer extern stimulans som musik för att nå sin optimala prestationsnivå. Dessutom varierar vår förmåga att filtrera bort bakgrundsljud kraftigt. Vad som är behaglig bakgrundsmusik för en person kan vara en omöjlig distraktion för en annan, något som arbetsmiljöforskning understryker. Hög volym är ytterligare en faktor som kan trigga kroppens stressrespons, höja puls och blodtryck, och därmed försämra fokus.

Ljudmiljön i öppna kontorslandskap och ljudmaskering

I moderna öppna kontorslandskap blir ljudmiljön extra komplex. Paradoxalt nog kan den relativa tystnaden, jämfört med äldre tiders mer konstant bullriga miljöer, göra oss mer känsliga för plötsliga och oregelbundna ljud – särskilt mänskligt tal från kollegors samtal, vilket är starkt distraherande. Här utforskas lösningar som ljudmaskering, där ett neutralt, jämnt bakgrundsljud (ofta liknande ett svagt brus) läggs till för att dölja eller ’maskera’ mer störande ljud som plötsliga samtal eller tangentbordsknatter. Musik via hörlurar blir då ofta en individuell strategi för att skapa en personlig ljudbubbla och återta kontrollen över den egna ljudmiljön. Det är dock viktigt att komma ihåg att även läckande ljud från hörlurar kan irritera kollegor, vilket en undersökning från Kollega visade att en tredjedel av de tillfrågade upplevt som störande.

Musik som källa till motivation och välbefinnande

Humör, stressreducering och monotont arbete

Trots de potentiella nackdelarna, särskilt vid komplexa uppgifter, finns det situationer där musik onekligen har positiva effekter på arbetsplatsen. Den kanske tydligaste fördelen är musikens förmåga att påverka vårt humör och minska stress. Forskning via Suntarbetsliv och Den Kulturella Hjärnan visar att musik, särskilt lugn musik, kan sänka nivåerna av stresshormonet kortisol, samt minska blodtryck och hjärtfrekvens. En mer avslappnad och positiv sinnesstämning kan i sin tur leda till ökat välbefinnande och, indirekt, förbättrad prestation och kreativitet. Detta gäller särskilt vid mer monotona, repetitiva eller fysiskt krävande arbetsuppgifter. Här kan musik bryta tristessen, fungera som en motivationshöjare och, enligt aktiveringsteorin, tillföra den nödvändiga mentala stimulans som krävs för att upprätthålla uppmärksamheten.

Valfrihetens och kontrollens betydelse

Valfrihet och kontroll verkar vara nyckelfaktorer för att maximera musikens positiva effekter. Studier, som en studie refererad i Arbetet om personal i detaljhandeln, indikerar att anställdas välmående och servicekvalitet förbättras när de har inflytande över musiken som spelas. Att få lyssna på sin egen valda musik, oftast via hörlurar, kan öka känslan av autonomi, trivsel och göra arbetet roligare. Forskning publicerad i PMC pekar på att särskilt den emotionella användningen av musik – att lyssna för att aktivt påverka och reglera sina känslor – har ett positivt samband med både prestation och jobbtillfredsställelse. Denna koppling mellan musik, humör och prestation är något Dr. Teresa Lesiuks forskning också lyft fram; hon menar att produktivitetsökningen vid musiklyssning ofta beror på det förbättrade humöret snarare än musiken i sig.

Vilken musik passar bäst? Genre och preferenser

Finns det då några musikgenrer som är bättre än andra för produktivitet? Viss forskning pekar i den riktningen. Klassisk musik, speciellt från barocken (tänk Bach eller Händel), nämns ofta på grund av dess matematiska struktur och frånvaro av sångtexter. En studie indikerade att radiologers effektivitet och humör förbättrades när de lyssnade på barockmusik. Även ambient musik och naturljud, som vågbrus eller fågelsång, har i studier visat sig kunna förbättra koncentration och kreativitet vid måttliga ljudnivåer. Den så kallade ’Mozarteffekten’, som antydde att lyssnande på Mozart kunde höja kognitiv förmåga, har dock visat sig vara svår att replikera och dess effekter är omdebatterade. I slutändan är det dock viktigt att komma ihåg att personlig preferens ofta trumfar generella rekommendationer. Musik som upplevs som meningsfull och behaglig för individen har störst potential att ge positiva effekter, särskilt vid enklare uppgifter.

Strategier för musik på arbetsplatsen

Anpassa musiken efter arbetsuppgiften

Hur ska man då tänka kring musik på jobbet för att optimera förutsättningarna för produktivitet och välbefinnande? Först och främst handlar det om att vara medveten om vilken typ av arbetsuppgift som ska utföras. Vid komplexa uppgifter som kräver djup koncentration, kreativitet eller språklig bearbetning (läsa, skriva, koda), kan tystnad eller mycket lugn, instrumental musik utan överraskningar vara att föredra. För mer repetitiva, monotona eller fysiskt krävande uppgifter kan upptempo-musik eller personliga favoriter fungera utmärkt för att höja energin och motivationen. Ett alternativ för komplexa uppgifter är att lyssna på musik *före* arbetspasset för att förbättra humöret och öka uppmärksamheten inför uppgiften.

Fördelar med välbekant musik

Att välja musik man är bekant med kan också vara en fördel vid koncentrationskrävande arbete. Ny musik tenderar att fånga vår uppmärksamhet mer eftersom hjärnan försöker bearbeta och förutse dess struktur och melodi. Välkänd musik kräver mindre kognitiv belastning och låter fokus ligga kvar på arbetsuppgiften. Det kan också finnas en inlärd association, en slags Pavlovsk effekt: om du regelbundet lyssnar på en viss spellista när du arbetar fokuserat, kan den musiken efter hand hjälpa dig att komma in i ’jobb-läget’. Experimentera gärna, till exempel genom att prova instrumental musik under koncentrationskrävande skrivuppgifter och jämföra med hur upptempo-musik fungerar när du hanterar mejlkorgen, för att hitta vad som passar bäst för dig och dina specifika arbetsuppgifter, som föreslås i The Straits Times.

Hänsyn till kollegor och gemensamma ytor

Hänsyn till kollegor är A och O, särskilt i öppna kontorslandskap eller delade arbetsutrymmen. Hörlurar är nästan alltid att föredra framför högtalare för att respektera andras behov av tystnad eller egna musikval. Tänk på ljudvolymen så att musiken inte läcker ut och stör andra – det som är motiverande för dig kan vara en stor distraktion för personen bredvid. Om gemensam musik ska spelas är det viktigt att involvera medarbetarna i valet, säkerställa variation för att undvika irritation (julmusik i november är ett klassiskt skräckexempel för många) och kanske välja musik som passar företagskulturen eller varumärket.

Spotify är en oerhört populär digital tjänst för strömmad musik. Spotify finns både till IPhone, Android, Mac och PC. Spotify är ett svenskt företag med flera miljoner användare runt om i världen. De största konkurrenterna heter Apple Music, Deezer och Tidal. Spotify har byggt avancerade algoritmer som baserat på din användning ger dig rekommendationer om vilken musik du eventuellt skulle uppskatta. Tack vare den enorma databasen med artister och album kombinerat med data om vilka artister och album som användarna lyssnar på är detta möjligt. Många användare uppskattar dessa rekommendationer medan andra kan tycka att det är problematiskt att Spotify samlar in så mycket information.

Spotify rekommenderar musik som du kanske gillar

Baserat på ditt användande väljer Spotify ut personliga rekommendationer till dig. Spotify kan se vilken musik du brukar lyssna på. När denna data kombineras med data om vilka artister andra användare lyssnar på kan Spotify plocka fram musik som du inte lyssnar på men som det finns goda chanser för att du skulle gilla. En del tycker det är skrämmande att Spotify verkar veta så mycket om sina användare men samtidigt ska man komma ihåg att Spotify inte lämnar ut någon information som man inte har samtyckt till. Det finns många funktioner för att dela med sig av vad man lyssnar på till sina vänner, men detta är helt frivilligt.

Dra nytta av rekommendationerna

Det finns stora möjligheter att upptäcka ny och bra musik om man använder sig av Spotifys rekommendationsfunktioner. Ta gärna en titt då och då på vad Spotify har plockat fram för musik till just dig. Chanserna att du hittar något som du inte tidigare har hört men som du faktiskt tycker är riktigt bra är ganska stora. Detta är en fantastisk möjlighet och en funktion som man bör dra nytta av. Man behöver inte vara rädd för att Spotify ska lämna ut information om ens användande som man inte samtycker till. Istället ska man luta sig tillbaka och njuta av musiken!

Musik har vi alltid lyssnat på olika former. Ända sedan vi uppfann instrument att framföra musik på har vi haft konserter och spelningar för intresserade. När vi sedan lyckades hitta sätt att lagra musiken på kunde vi plocka fram den när vi ville. Ändå har musiken aldrig varit lika lättillgänglig som den är idag. Anledningen till det är förstås internets enorma framfart. Det har gett människor möjlighet att nå sin favoritmusik på bara några knapptryck och streama eller ladda ned sina favoritlåtar digitalt. De går sedan att spela upp på tekniska innovationer som smartphones och iPods.

När vi konsumerar digital musik idag gör vi det främst på två sätt. Antingen streamar vi det direkt över internet eller så laddar vi ned låtarna. När det kommer till den senare lösningen har iTunes alltid varit en viktig del av den digitala infrastrukturen. Det har fungerat som en samlingsplats för musik på nätet där var och en med någon av Apples programvara har kunnat ladda ned sina låter. Det är nämligen Apple som äger iTunes och tillhandahåller musiken på platsen. Musiken kostar normalt några kronor per låt att ladda ned och du får den direkt i mobilen eller på datorn redo att spela upp.

För några år sedan fick iTunes konkurrens av en annan teknisk lösning online. Det handlar om streaming av musik direkt på nätet och den gav användare möjlighet att lyssna utan att behöva ladda ned musiken. En av pionjärerna inom streaming av musik var Spotify. Det svenska företaget tog fram en lösning som gjorde att människor kunde lyssna gratis på sina favoritlåtar – utan att behöva betala för det. Istället var den huvudsakliga inkomstkällan reklam som spelades mellan låtarna. Därefter har Spotify gått över till en vanlig betalningsmodell där det kostar en viss summa i månaden att få tillgång till ett stort bibliotek av digital musik.

Det har fått företag som Apple att svara på efterfrågan på streamad musik och de har lanserat en konkurrerande tjänst i form av Apple Music. Den har ett liknande upplägg men med en annan design och ett något annorlunda utbud.

Vi vill gärna tro att vi har full kontroll över vårt eget beteende, och att alla val vi gör när vi handlar är fullt medvetna val. Flera studier och ny forskning visar dock att vi påverkas undermedvetet av musik i stor utsträckning – särskilt när vi handlar.

Genom att spela en viss sorts musik kan en butik eller ett café till exempel rikta sig mot en särskild målgrupp. Människor identifierar sig med andra utifrån faktorer som kläder och musik, och en särskild musikgenre kan därför skapa samhörighet mellan kunden och butikspersonalen – vilket i sin tur ökar köpglädjen. Vilken typ av musik som är bäst för att få sina kunder att handla beror alltså på vilken målgrupp man riktar sig till. En av de nya studierna genomfördes till exempel i en vinbutik, där det visade sig att kunderna köpte dyrare viner när de spelade klassisk musik – sannolikt för att den klassiska musiken ger sofistikerade associationer. En annan studie, i en annan vinbutik, visade att kunderna köpte tyskt vin när de hörde blåsmusik (det vill säga typiskt tysk musik) och franskt vin när de hörde dragspelsmusik (det vill säga typiskt fransk musik).

Också musikens tempo spelar roll. Forskning visar att vi stannar längre i butiker och på restauranger om de spelar långsam musik, något som utnyttjas i till exempel dagligvaruhandlar och på finare restauranger. På snabbmatsrestauranger spelas istället musik i högt tempo, för att gästerna ska tugga snabbare och därmed lämna bord fria till nya gäster snabbare.

Det alla studier var eniga om var dock att det alltid är bättre att spela musik i butiken än att låta tystnad råda. Detta bevisas bland annat av två undersökningar, en som genomfördes i en elektronikbutik och en annan på en restaurang. I elektronikbutiken stannade kunderna åtta minuter längre i butiken under de dagar som man spelade musik, och försäljningen ökade med 78 procent, jämfört med de dagar då det var tyst. På restaurangen kunde man se att gästernas betalningsvilja förändrades beroende på vilken musik de spelade. Bäst betalade gästerna när restaurangen spelade jazz, och allra sämst betalningsvilja hade gästerna när det var tyst i restaurangen. Det lönar sig därför att bli mer medveten om vilken musik som spelas i butiker, både som butiksinnehavare och som kund.

Föreställ dig en pokerspelare. Klassiska pokeraccessoarer som en keps och ett par solglasögon dyker säkert upp i bilden av den stereotypiska pokerspelaren. Men i din bild av pokerspelaren så kanske ett par stora hörlurar också finns med. Pokerspelaren framstår som den kanske mest asociala människan på denna planet. Men det finns faktiskt flera olika anledningar till att hörlurar tillhör pokerspelarens utrustning väl på plats vid bordet.

För att förstå varför pokerspelare så ofta bär hörlurar så måste man först veta vad en tell är. En tell är ett särskilt beteendemönster hos en pokerspelare som kan ge motståndaren information om hur stark en hand egentligen är. Man kan även provocera fram tells, detta kan ske genom att man ställer en fråga till sin motståndare och baserat hur denne beter sig vid frågan kan man få en uppfattning hur bra handen är.

Många pokerspelare lyssnar på musik för att en pokerturnering är lång och man spelar inte alla händer. Musik är ett bra sätt att döda tid i väntan på att få en hand man vill spela. Men ett annat skäl är att hörlurar är ett perfekt sätt att binda sig vid masten för att undvika att en motståndare provocerar fram tells hos en. Med att stänga ute allt ljud med hjälp av musik och med så kallad noise cancelling-funktion på hörlurarna så kan man omöjligt höra de andra och kan därmed inte ge någon tell.

Det finns även de pokerspelare som bär hörlurar men som inte lyssnar på någon musik under spelets gång. Låter det konstigt? Det är faktiskt en vedertagen strategi. Man lurar sina motståndare att man är avskärmad från alla medan man i själva verket sitter och iakttar alla spelare runt bordet och samlar in information gällande tells som rör dem.

När du slår dig ned vid ett pokerbord bli inte lurad av att dina motståndare sitter med hörlurar. De må framstå nonchalanta men bakom solglasögonen och hörlurarna sitter en djupt koncentrerad analytiker som analyserar minsta rörelse hos dig. Detta är bara ett av många knep som pokerspelare använder sig av.

Ända sedan möjligheten uppkom att lagra musik och spela upp vid valfritt tillfälle har vår musikkonsumtion ständigt genomgått nya faser. Innan det gick att lagra musik var vi ju hänvisade till livemusik av orkestrar och symfonier i konsertlokaler. Det hade sin charm, men också sin begränsning; vem hade inte velat lyssna på Mozarts eller Beethovens verk i originaluppförande idag? Lyckligtvis har vi nu hittat sätt att lagra musik, vilket har gjort det möjligt att lyssna på svunna tiders storstjärnor i all dess prakt. Våra musikvanor började med tunga skivor, tog vägen via mindre lagringsformat för att till sist skötas helt digitalt. Det är en häpnadsväckande utveckling som skett på bara omkring ett århundrade.

När grammofonskivan kom i början av 1900-talet skedde en förändring i sättet vi lyssnade på musik. Med hjälp av en grammofonspelare kunde vi köpa skivor och avnjuta vår favoritmusik i hemmet närhelst vi kände för det. Grammofoner var inte alldeles billiga för en vanlig familj, men den som hade lite kosing valde ofta att investera i en musikspelare. Den hade en nål som for över skivans överdel och gav grammofonen dess kännetecknande ljud. Idag upplevs det nog som lite för raspigt för våra höga kvalitetskrav, men på den tiden var bara idén om lagrat ljud spännande.

Nästa stora steg i musikkonsumtionens historia togs, via vinyl- och LP-skivan, när CD-skivan inträdde på marknaden. Plötsligt fanns det ett enkelt sätt att lagra förhållandevis stora mängder musik på en liten CD-skiva och det gav en helt ny marknad för tekniska innovatörer. Exempelvis kunde vi nu köpa så kallade Walkmans, bärbara CD-spelare, som gjorde det möjligt att ta med sig musiken ut på promenad eller på bussen. Vi kunde också enkelt installera bilstereo och ta med oss cd-skivorna ut på vägarna. CD-skivan blev en ikonisk symbol för slutet av 1900-talet, på samma sätt som grammofonskivan hade varit en lika kännetecknade bild av den första.

Det är ändå det senaste steget som varit allra mest revolutionerande. Det är lanseringen av digital musik, ofta i form av MP3-filer. MP3 är ett filformat som först blev populärt under 1990-talet, men det fick sitt stora genombrott runt millennieskiftet. Då hade de flesta hushåll skaffat datorer till hemmet och det blev lättare att föra över musiken på MP3-spelare och hårddiskar. Idag har streamingsajter som Spotify och iTunes tagit över marknaden för musikförsäljning. Nätets inverkan på musikkonsumtion underlättar både för konsumenter och försäljare. Prenumerationstjänster som Spotify med en månadsavgift blir allt vanligare inom musikförsäljningen. De regelbundna inkomsterna gör det möjligt för sådana företag att växa och söka alternativ finansiering, exempelvis factoring. För den som säljer varor och tjänster på nätet och behöver hjälp med factoring kan Fakturino hjälpa till.

Många har nog upplevt att de blivit på lite bättre humör av att sätta på en låt med sin favoritartist. Nu är det också vetenskapligt bevisat att vi faktiskt mår bättre av att lyssna på musik. Enligt en ny avhandling i psykologi från Göteborgs Universitet har man lyckats visa att stresshormonet kortisol minskas i kroppen när vi hör musik. Även om resultatet blev ännu bättre när försökspersonerna själva fick välja vilken musik de lyssnade på, så påverkades humöret bara av att man omgavs av någon typ av musik. I studien så fick 207 personer uppgiften att skriva en dagbok om en dag i sitt liv, för att sedan dela in dagen i olika delar. Efteråt fick de svara på frågor om de olika delarna av dagen, och det visade sig då att de upplevde mer positiva känslor vid de tillfällen då de lyssnade på musik.

Stresshormonet kortisol minskas av musik
I avhandlingens andra del så ville man mäta nivåerna av stresshormonet kortisol i samband med att man lyssnar på musik. En grupp människor fick i uppgift att under en veckas tid sätta sig att vila i 30 minuter efter att de kommit hem från jobbet. Under de följande tre veckorna skulle de sätta sig ner och vila samtidigt som de lyssnade på musik. Under samma veckor fick en kontrollgrupp i uppgift att sätta sig ner och ta det lugnt efter arbetsdagen, men utan att lyssna på musik. När man sedan utvärderade hur de här personerna mådde under den här tiden, så visade det sig att de upplevde ett ökat välbefinnande när de fick lyssna på musik, och dessutom att stresshormonet kortisol minskade i samband med musiklyssning.

En tes som får stöd av andra undersökningar
Tesen att musik kan göra underverk för hälsan bekräftas också av andra studier. I Helsingfors och Jyväskylä har neurologisk forskning visat att musik faktiskt kan vara bättre för hälsan än idrott. Utan att veta varför så har man kunnat bevisa att musik aktiverar alla delar av hjärnan och kan användas för att bota till exempel depression och sömnlöshet. Det har också visat sig att effekterna blir ännu större när patienterna får välja sin egen favoritmusik. Enligt tidigare undersökningar av hjärnaktivitet hos möss, så har man upptäckt att klassisk musik i regel fungerar bättre än popmusik. Särskilt förtjusta var mössen i Verdis opera ”La Traviata”

Musik är ett av de områden där våra konsumtionsvanor ändrats i högst utsträckning under de senaste åren. Eftersom det är det kulturella medium som kanske är i minst behov av en fysisk produkt, är det i backspegeln kanske inte särskilt konstigt. När internet kom in i var mans hus blev det plötsligt möjligt att dela med sig av sin musik utan att ens behöva kopiera en cd-skiva. Detta ökade som bekant mängden piratkopierat material avsevärt, vilket fick tuffa konsekvenser för musikbranschen. Under den senaste tiden har dock något börjat hända, och musikbranschen vädrar åter morgonluft. Anledningen till detta är framförallt de streamingtjänster som gjort det möjligt att lyssna på ett obegränsat antal låtar till en låg månadskostnad. Enligt musiksverige.org har den illegala nedladdningen minskat till förmån för lagliga alternativ som till exempel Spotify, och det ser ut som att detta är en trend som kommer att hålla i sig.

Mer svensk musik
Att våra musikvanor håller på att förändras är en tes som också bekräftas i en artikel på nyteknik.se. En talesperson från Spotify menar att de ser tydliga mönster i hur delningen av musik till vänner och bekanta gör att vi tenderar att välja inhemsk musik till förmån för till exempel amerikansk. För ett år sedan lyssnade 46 % av användarna på musik från Sverige, medan omkring 23 % valde amerikanska artister. Bara fem år tidigare valde 35 % svenska artister och hela 39 % amerikanska.

En ny typ av utgivare av musik
Sättet som artister når framgång på är också något som håller på att förändras, enligt samma artikel. Att slå igenom på Spotify är något som blir allt vanligare eftersom en låt med en ny artist snabbt kan delas mellan en stor grupp människor, vilket i många fall leder till framgång även på mer traditionella typer av topplistor. Detta leder enligt artikeln till att vi kan få se en helt ny typ av musikutgivare, nämligen de som är mest aktiva på olika streamingtjänster. Huruvida piratkopieringen av musik kommer fortsätta att stå för en minskande andel av den totala musikkonsumtionen vet vi ännu inte, men mycket tyder på att musikbranschen genom Spotify, WiMP och andra tjänster för strömning av musik har hittat ett koncept som konsumenterna tagit till sig.

Under de senaste tio åren har skivindustrin legat på dekis. Vi har i flera omgångar kunnat läsa om hur ungdomar köper allt färre skivor och istället väljer andra vägar när de vill lyssna på sitt favoritbands senaste album. Först kom cd-skivan, som innebar att det helt plötsligt blev lätt att kopiera sina kompisars skivor istället för att köpa egna. När Mp3-spelaren kom, ett knappt decennium senare, så användes den fysiska cd-skivan mest till att införskaffa låtarna, som sedan fördes över till en liten bärbar manick. I takt med att vi fick allt snabbare internet började vi ladda ner album från nätet, och den fysiska skivans död var plötsligt bara en tidsfråga. Numera laddar många inte ens ner låtarna, utan lyssnar på strömmad musik via till exempel WiMP och Spotify. Så hur kommer det sig då att allt fler vittnar om hur vinylskivan gjort en oväntad comeback?

Sex procent av alla svenskar under 30 år lyssnar idag på vinyl en gång i veckan. Denna siffra spås dessutom fördubblas under det kommande året, vilket antyder att det inte bara rör sig om en tillfällig retro-fluga. Anledningen till detta beror enligt branschexperter delvis på att vi får något på köpet som alltid varit en viktig del av ett skivsläpp, nämligen omslaget. Vinylskivans omslag är tillräckligt stort för att sätta upp på väggen i form av ett litet konstverk, och var under 60- och 70-talet en viktig del av ett bands image. Idag saknas enligt många detta mervärde, eftersom en nedladdad låt inte bidrar med ett visuellt intryck som förhöjer helhetsupplevelsen. Andra argument från ungdomar som återupptäckt vinylskivans förtjänster är bland annat att vi har lättare för att koppla ägande till fysiska produkter, eftersom de helt enkelt går att ta på. Av denna anledning har vinylen också ett samlarvärde, en status som är svår att uppnå med en icke-fysisk produkt.

Så var köper man idag sina vinylskivor, om det finns allt färre fysiska butiker att vända sig till? Även om det inte finns lika många skivbutiker kvar som för bara tio år sedan, så finns det desto större möjligheter att hitta vinyler på nätet. I och med tjänster som Refunder kan man numera också få tillbaka pengar när man handlar på internet. Det återstår att se hur det går för vinylskivan i framtiden, men skivbranschen är optimistisk och tror att det kan bli ett tillägg till strömmad musik, särskilt bland de verkligt inbitna entusiasterna.